© WWF arkisto
Uppdaterad

WWF Finlands historia

WWF såg dagens ljus år 1961. Det konstituerande mötet för WWF Finland hölls i oktober 1972. I WWF Finlands historia finns många intressanta berättelser.

Riksdagsledamot Pertti Salolainen startade WWF Finlands verksamhet år 1972. Han bjöd internationella WWF:s direktör Fritz Vollmar till Finland för att förhandla om att starta verksamheten. Efter Vollmars besök utsåg WWF:s huvudkvarter Pertti Salolainen till hedersgrundare (Honorary Organiser) för WWF Finland. Efter det valde och sammankallade Salolainen en förberedande kommitté. Efter detta tog WWF:s verksamhet fart i Finland.

Frivilliga arbetsgrupper som består av experter inom olika områden har alltid haft en central ställning i WWF:s verksamhet. Den framgångsrika arbetsgruppen för havsörnen grundades redan i slutet av 1972 och arbetsgruppens verksamhet fortgår alltjämt.

I begynnelsen av WWF:s verksamhet startades också skyddsarbetsgrupperna för pilgrimsfalken och skogsrenen. Pilgrimsfalkbeståndet växer och man har lyckats bra med att återinföra skogsrenen till Suomenselkä. Senare grundades arbetsgrupper för bland annat saimenvikare, vitryggig hackspett, fjällgås och havssäl.

Havsörnen och saimenvikaren har sedermera blivit symboler för finländskt naturskydd. WWF började skyddsarbetet för saimenvikare år 1979, då dess bestånd hade rasat till 150 individer. Till följd av åratals skyddsarbete har antalet saimenvikare vuxit så småningom, och numera räknas antalet vikarsälar till över 300.

Över trettio år av frivilliga arbetsläger

Att typiska levnadsmiljöer för olika områden bevaras är en viktig del av naturens mångdfald. Således expanderade WWF sin verksamhet från att skydda arter också till att värna om hotade levnadsmiljöer. De största objekten var Kesonsuo i Ilomants, Siikalahti i Parikkala och Limingoviken utanför Uleåborg.

År 1977 inledde WWF arbetet för att bevara finländska vårdbiotoper och andra biotoper som blivit sällsynta genom att ordna det första frivilliga arbetslägret i Linnansaari nationalpark i Saimen. Efter det har man ordnat läger varje år, och totalt har cirka 3 000 frivilliga deltagit i dem.

På 2000-talet fick WWF Finland som första finländska miljöorganisation ledningsansvar i EU:s Life-projekt. I projektet lyckades man återställa över 300 hektar värdefulla vårdbiotoper i Finland, Sverige och Estland.

WWF Finland internationaliseras

WWF Finlands verksamhet började internationaliseras i mitten av 1980-talet. En impuls för detta var då Prins Philip, ordförande i internationella WWF, besökte Finland 1985.

Ett par år senare medverkade WWF för första gången i finansieringen av internationella skyddsprojekt i Kenya, Zambia, Tanzania och Sri Lanka. WWF:s internationella samarbete ökades ytterligare av till exempel FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro 1992, Finlands medlemskap i Europeiska unionen, klimatavtalet i Kyoto och av ökad globalisering.

Sedan början av 2000-talet har skyddsprogrammen i WWF Finland utarbetats så att de stöder målen i WWF:s internationella skyddsprogram. Till exempel ingår WWF Finlands utvecklingsprojekt i Nepal, Bhutan och Borneo i WWF:s internationella skyddsprogram.

Susande skogar

På 1990-talet fick man mycket information om hotet mot våra organismarter och orsakerna till det. De rådande skogsbruksmetoderna visade sig vara huvudorsaken till trångmålet för många arter som lever i skogen. Således fokuserade WWF allt mer på skogsnaturens problem.

WWF främjade skyddet av värdefulla gamla skogar i både Finland och ryska Karelen. WWF hade en viktig roll i beredningen av skogslagen 1996 och i det nationella skogsprogrammet. WWF:s program för skogsarv, som uppmuntrar till frivilligt skydd av skogar, kom i millennieskiftet med ett nytt synsätt i den låsta skogsdiskussionen.

WWF har på ett kraftfullt sätt medverkat i att införa den internationellt erkända FSC-certifieringen av skogar i Finland.  Certifieringen visade sig vara svår att genomföra i Finland, men år 2011 kunde man till slut godkänna de nationella FSC-kriterierna i Finland. WWF arbetar för ett omfattande införande av certifieringen.

I slutet av 1990-talet grundade man ett omfattande nätverk av EU:s Natura 2000-områden i Finland. Man har sedermera kompletterat nätverket. I framtiden kommer man sannolikta att sätta lika stort värde på dessa områden som man idag gör på nationalparker, vilka en gång i tiden väckte motstånd. WWF Finland har också deltagit i beredningen av Metso, handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland, som godkändes 2003 och fortsattes 2008. Man har också deltagit i förhandlingar om skyddet av värdefulla gamla skogar i norra Finland med Forststyrelsen och Finlands naturskyddsförbund.

Våra hav

Östersjön är ett av WWF:s viktigaste objekt. WWF Finland har arbetat för att göra Östersjön frisk alltsedan det grundades. Numera är en av WWF:s viktigaste metoder för att minska näringsämnesavrinning att planera och anlägga lantbruksvåtmarker tillsammans med markägare.

Den kontinuerliga ökningen av oljetransporter är också en allvarlig riskfaktor. Tack vare WWF Finlands aktivitet och med stöd från internationella WWF utsåg Internationella sjöfartsorganisationen IMO Östersjön år 2004 till ett särskilt sårbart havsområde. Tack vare det kan man ansöka om strikta bestämmelser som förbättrar sjösäkerheten för Östersjön. År 2003 grundade WWF Finland frivilliga oljebekämpningsgrupper, som numera har över 6 000 medlemmar. Bland dem har WWF utbildat gruppchefer som kan handleda frivilliga vid en olycka.

WWF ökar satsningarna för att förbättra tillståndet i Östersjön och för att bevara arter och levnadsmiljöer som är typiska för Östersjön. Ett mål är att öka skyddsområden på havet samt en allt bättre planering för användningen av havsområden i samarbete med alla Östersjöstater.

Nya verksamhetsformer

Nya verksamhetsformer infördes i WWF:s arbete vid millennieskiftet. Detta är naturligt, eftersom problemen i natur- och miljöskydd varierar från tid till tid.

Klimatförändringen är numera kanske det största miljöproblemet i världen, och WWF är inte sysslolöst inför det. Hotet som klimatförändringen utgör och metoder för förebyggande har lyfts fram genom samhällelig påverkan och olika kampanjer. Miljösystemet Green Office, som WWF Finland utvecklat och som siktar mot att minska växthusgasutsläpp, har införts i cirka 500 kontor i Finland och expanderas för närvarande utanför landets gränser. WWF samarbetar också med företag som satsar på miljöskydd för att utveckla metoder för att spara och producera energi samt minska koldioxidutsläpp.

Klimatförändringen är ett tydligt exempel på att människans verksamhet redan har överskridit naturens tolerans. Miljöbelastningen, människans ekologiska fotavtryck, måste kunna minskas. Barn och ungdomar, morgondagens beslutsfattare, har en viktig roll i detta. WWF har startat ett nära samarbete med skolor för att främja ställningen och metoderna i miljöfostran. Miljöfostran är en central metod också i WWF Finlands projekt för utvecklingssamarbete.

Internationaliseringen fortgår och andelen utländska skyddsprojekt ökar. Numera ansvarer WWF Finland för bland annat hela skyddsprogrammet Living Himalayas i WWF:s internationella nätverk. WWF medverkar också i skyddsprogrammet Borneos hjärta, vars mål är att skydda en miljon hektar orörd regnskog på Borneo.

 

Dela den här sidan: