WWF: Det finns inga grunder för att öka jakten av östersjövikaren
WWF motsätter sig jord- och skogsbruksministeriets förslag att öka östersjövikarens jaktkvot till trehundra exemplar. Förslaget skulle öka jaktkvoten med hundra vikare, vilket är över 50 procent från föregående år. WWF anser att den förslagna kvoten är för stor, eftersom Bottenvikens vikarbestånd återhämtar sig fortfarande efter ett ras orsakat av miljögifter.
I framtiden ökar även klimatuppvärmningens hot mot beståndet. ”Det är viktigt att få vikarbeståndet att växa och bli så gediget som möjligt, för allteftersom isvintrarna försvagas, försvåras förökning allt oftare även i Bottenhavet, i Östersjöns nordligaste delar”, säger WWF:s programchef Petteri Tolvanen.
Östersjöns vikarbestånd är splittrat till fyra förökningsområden, varav endast Bottenvikens delbestånd överskrider 10 000 exemplar. Endast i bestånd som är större än detta är det möjligt att jaga tryggt, enligt Östersjöns skyddskommission (HELCOM).
Bottenvikens bestånd av östersjövikare är gemensamt för Finland och Sverige. Sverige har nöjt sig med en jaktkvot på 130 vikare. I Finland skulle gränsen för en hållbar jaktkvot vara hälften av det nu föreslagna, det vill säga 150 vikare, enligt WWF Finland.
”En kvot på 300 vikare i Finland skulle inte mera vara trygg jakt, speciellt när Sveriges 130 lov ingår i samma kvot” säger Tolvanen.
Ökandet av östersjövikarens jaktkvot argumenteras främst med de skador som vikarna orsakar fisket. Det finns dock mycket svaga bevis för antalet av dessa skador.
”Även i jord- och skogsbruksministeriets memorandum hänvisar man närmast till antal skador som gråsälen har orsakat”, påpekar Tolvanen.
Vikaren var i tiderna Östersjöns talrikaste säl. I början av förra seklet uppgick östersjövikarens bestånd till cirka 200 000 exemplar. Det nuvarande beståndet är endast cirka en tiondel av detta. Beståndets verkliga storlek är dock oklar. Även därför borde skötseln av beståndet beakta försiktighetsprincipen så att en gynnsam utveckling och utbredning kan tryggas.
Vikaren är en arktisk sälart, vars underarter utgörs av östersjövikaren och saimenvikaren. I våras publicerade WWF en engelskspråkig rapport om östersjövikarens utrotningshotade sydliga delbestånd. För deras framtid är det väsentligt att Bottenvikens vikarbestånd växer, eftersom unga vikare kunde söka sig därifrån även till Östersjöns sydligare delar.
Mer information:
Programchef Petteri Tolvanen, WWF, 0400 168 939, petteri.tolvanen@wwf.fi
WWF:s rapport “The Baltic Ringed Seal – An Arctic Seal in European Waters” (2017)