Finlands Ös­ters­jö­vän­li­gas­te bondgård finns på Åland

I år vann Tage och Ulla Eriksson på Hammarudda gård på Åland den nationella andelen av WWF:s tävling Östersjöns miljövänligaste jordbrukare. Det uppfinningsrika bondparet ser på olika sätt till att så lite som möjligt näringsämnen som orsakar övergödning överförs till Östersjön från deras gård.

Övergödning är ett av Östersjöns största problem och syns till exempel i form av giftiga blåalgsblomningar. Den ökade mängden blåalger fick också ursprungligen vinnarparet Tage och Ulla Eriksson att oroa sig för Östersjöns tillstånd, eftersom deras fritt betande boskap tidvis dricker vatten från Östersjön.

Största delen av näringsämnena och jordmaterialet som orsakar övergödning transporteras från åkrar längs åar och bäckar till Östersjön. På Hammarudda gård behandlas vattnet i alla bäckar på ett så bra sätt som möjligt.

Kring bäckarna som strömmar genom gården har man till exempel byggt bredare och djupare sträckor, dvs. sedimenteringsbassängar. Jordmaterialet, dvs. sedimentet som lossnar från åkrarna sjunker till bottnen i bassängerna istället för att föras vidare till Östersjön. Då åkrarna också har ett vegetationstäcke under en så stor del av året som möjligt hamnar mindre jordmaterial i vattendragen.

”Under de senaste åren har vi också satsat på multifunktionella våtmarker. De minskar mängden näringsämnen som sköljs från åkrarna, lagrar bevattningsvatten inför torra år och erbjuder en livsmiljö för många arter. Samtidigt förskönar de landskapet och fungerar som våtmarker för vilt, vilket är en trevlig fördel för markägare som utövar jakt”, berättar jordbrukaren Tage Eriksson.

”Vattenskyddsåtgärderna som förverkligats på Hammarudda gård är ett fantastiskt exempel på hur man också alltid skyddar Östersjön då man skyddar inlandsvattnen. Här på Åland är detta speciellt konkret då Östersjön ligger nära till i alla vädersträck och alla bäckar rinner direkt ut i Östersjön”, säger WWF:s skyddsexpert Jenny Jyrkänkallio-Mikkola.

Näringsämnen från Östersjön till åkrarna och inte tvärtom

Att Erikssons vann berodde förutom på olika slags vattenskyddsåtgärder även på innovation. Till exempel återvinner de näringsämnen från Östersjön genom att samla ihop blåstång som sköljts upp på stranden och använda den som jordförbättringsmedel och näringstillskott på sina åkrar.

Även Erikssons arbete för att främja naturens mångfald fick beröm av juryn. Gårdens artrikedom främjas förutom av våtmarkerna även av så kallade vårdbiotoper, såsom hag- och betesmarker, som har återställts på gården från och med 1980-talet. Antalet naturliga betesmarker har ökat från 10 hektar till 90 hektar.

Syftet med WWF:s odlartävling är att öka kunskapen om den bästa praxis för miljövänligare odling och ge ett erkännande till jordbrukare som är föregångare vad gäller vattendragsvänliga odlingsmetoder.

”Det är mycket viktigt att dela vattendragsvänliga odlingsmetoder och idéer för att uppnå ett bättre tillstånd för inlandsvattnen och Östersjön. I Finland är många markägares jordbruksmetoder miljövänliga, men hamnar i skymundan”, säger Jyrkänkallio-Mikkola.

Förutom vinnarna ger WWF i år ett hedersomnämnande och penningpris till Krämars gård i Ingå som sköts av Nina Långstedt. Gårdens två våtmarker, skyddszoner och mångartade fånggrödor dämpar avrinningen av näringsämnen och jordmaterial. Långstedt utvecklar också kontinuerligt jordbruksverksamheten på sin gård för att bli mer miljövänlig.

Mer information:

Naturskyddsexpert Jenny Jyrkänkallio-Mikkola, WWF 040 500 6968, [email protected]