Finland kan ta farväl av de nuvarande snö- och isvintrarna
IPCC:s färska specialrapport varnar om de smältande glaciärernas och den stigande havsnivåns dramatiska följder för människan och naturen. I Finland innebär den accelererande klimatförändringen en betydligt mindre mängd snö och is.
Snö, is och permafrost minskar i oroväckande takt på vår jord, visar den mellanstatliga klimatförändringspanelen IPCC:s färska rapport. Rapporten granskar klimatförändringens effekter på de frusna områdena på jorden. Resultaten är dystra. Havsytan stiger 2,5 gånger snabbare än under förra seklet. Den största orsaken till att havsytan stiger är att glaciärerna smälter. Andelen av den tjocka, över fem år gamla arktiska havsisen har redan minskat med 90 procent och Centraleuropas glaciärer förutspås försvinna nästan helt under detta århundrade.
”Isens och permafrostens accelererande smältning är alarmerande tecken på klimatförändringen som människan orsakat. Samma utveckling har även förutspåtts i Finland. Till exempel Östersjöns istäcke kan minska med upp till 80 procent inom detta århundrade”, säger WWF:s klimatexpert Mia Rahunen.
Klimatförändringen har redan permanent förändrat den nordliga naturen. I norr avancerar klimatförändringen snabbare, eftersom klimatet på de arktiska områdena värms upp mer än dubbelt så snabbt som på jordklotet i genomsnitt. I Finland har vintrarna redan nu flyttat 300 kilometer norrut, dvs. 1980-talets vintrar i Lahtis motsvarar 2020-talets vintrar i Joensuu. I framtiden kan allt fler vintrar i södra och sydvästra Finland vara snö- och isfria.
Tjäle förekommer i mycket mindre utsträckning. I inlandet i södra Finland kan tjäldjupet minska mot slutet av seklet till hälften från det nuvarande och sydvästra skärgårdsområden kan vara mestadels tjälfria. Avsaknaden av tjäle och köld ökar till exempel skogsskadorna orsakade av skadedjur, eftersom fler skadedjur än tidigare överlever vintrarna. Även stormskadorna ökar i skogarna när träden välter lättare än tidigare till följd av brist på tjäle.
Flera av våra arter som är anpassade till snön är i nödläge. Lapplands fjällarter löper störst risk att försvinna från Finland, eftersom skogsgränsen stiger allt högre när klimatet blir varmare och kalfjällets areal minskar avsevärt. Till exempel fjällämmeln behöver kalla och snörika vintrar för att frodas. Fjällräven och fjällugglan använder lämlarna som näring och båda arterna riskerar även att helt försvinna från Finland. Järven och saimenvikaren är beroende av snötäcket, eftersom de bygger sitt bo i snön.
Mänskligheten kan ännu rädda en del snö- och istäckta områden, men det kräver omedelbart omfattande åtgärder för att minska utsläppen och skydda naturens mångfald.
”Trots att det redan har skett oåterkalleliga skador kan vi ännu påverka magnituden av kommande förändringar. Vi har tio år på oss att halvera de globala växthusgasutsläppen, vilket betyder att den enda vägen framåt är att överge fossila bränslen. Här har Antti Rinnes regering ännu mycket att göra. Bekämpningen av klimatförändringen borde även ha synts bättre i nästa års budgetproposition”, understryker Rahunen.
Ytterligare information
Mia Rahunen, klimatexpert, tfn 050 434 4972, mia.rahunen@wwf.fi