Merikotkan poikaset © Matias Snellman / WWF
Julkaistu

Havsörnen häckade för första gången i Mellersta Finland

Havsörnens ungar övar sig som bäst på att flyga i de nyetablerade örnreviren i Mellersta Finland och Österbottens inre delar. I år registrerades i hela landet inemot 500 ungar.

WWF Finlands havsörnsgrupps inventerare fann i år totalt 506 bebodda havsörnsbon, i vilka häckningen lyckades i 307 fall. I bona noterades totalt 492 ungar.

Havsörnsstammens tillväxt förefaller att ha stabiliserats i skärgården och kusttrakterna. Däremot har det i landets insjöområden under senare år börjat etableras en ny, om också gles, häckande havsörnsstam. Under de senaste åren har enstaka par bosatt sig i Tavastland, Norra Karelen och Kajanaland, och för första gången häckade havsörnen i år också i Mellersta Finland och de inre delarna av Österbotten.

”Havsörnen är nu en vanligare syn vid våra kuster och till och med vid inlandets sjöar än någonsin tidigare under de cirka 150 år som vår fågelfauna har varit föremål för närmare kartläggning”, säger Heikki Lokki, uppföljningsansvarig för WWF Finlands havsörnsarbetsgrupp.

Havsörnens ungproduktion lyckades väl i Åbo skärgård, Kvarken och Finska vikens skärgård, men på Åland registrerades i år klart färre havsörnsungar än vanligt. Också i Satakunda noterades i år endast hälften så många ungar som varit brukligt under senare år.

”Både på Åland och i Satakunda hittades senaste vinter flera havsörnar som dött av högpatogen fågelinfluensa. Något klart samband mellan fågelinfluensan och årets sämre häckningsutfall hos havsörnen har dock inte påvisats, den frågan har inte närmare undersökts”, säger havsörnsarbetsgruppens hedersordförande och Ålands områdesansvarige, docent Torsten Stjernberg.

Havsörnen är en av toppredatorerna i Östersjöns ekosystem och reagerar känsligt på otjänliga förändringar i vattenmiljön. Havsörnens ungproduktion ingår som ett mått på Östersjöns tillstånd i HELCOM:s (Skyddskommissionen för Östersjön) övervakningssystem. De data som WWF Finland, amatörornitologer och forskare samlar in har en viktig roll i denna uppföljande verksamhet.

”Den fullvuxna havsörnen har inga naturliga fiender i vår natur, men det är alldeles naturligt, att stammens tillväxt börjat dämpas av täthetsberoende faktorer såsom näringstillgång, sjukdomar och revirstrider med dödlig utgång. Det förefaller som om den stärkta havsörnsstammen, åtminstone tillsvidare, skulle tåla det bortfall som förorsakas av de nuvarande vindmöllorna och olika anläggningar för elöverföring, tydligen också den dödlighet som orsakas av det bly som havsörnarna får i sig via födan”, säger Torsten Stjernberg.

Ännu på 1970-talet höll havsörnen i Finland på att dö ut på grund av miljögifter. Havsörnen förföljdes också ännu in på 1960-talet. WWF Finlands havsörnsgrupp grundades i december 1972 och har verkat sedan år 1973, då endast fem havsörnsungar noterades i hela landet. Tack vare ett hängivet och träget skyddsarbete räddades arten från försvinnande. Tidigare i år publicerades rapporten Merikotkien puolesta – WWF:n merikotkatyöryhmän vuosikymmenten taival (WWF Finlands havsörnsarbetsgrupp – fyra decennier i havsörnens tjänst). I den beskrivs ingående en av de stora framgångssagorna inom naturskyddet i vårt land.

Uppgifter om havsörnshäckning kan skickas elektroniskt till adressen merikotka@wwf.fi.

Tilläggsuppgifter:

Områdesansvariga:
Åland: Torsten Stjernberg, 040 770 5979
Egentliga Finland: Sami Lyytinen, 044 907 2063
Finska viken: Hannu Ekblom, 040 765 3602
Satakunda: Seppo Keränen, 0400 151 353
Österbotten, inlandet: Seppo Ojala, 0400 342 711
Kvarken: Juhani Koivusaari, 0400 881 349
Lappland, Bottenviken och Kajanaland: Tuomo Ollila, 0400 241 448

Övriga Finland:
Heikki Lokki, uppföljningsansvarig, 050 552 5422

WWF:s rapport Merikotkien puolesta – WWF:n merikotkatyöryhmän vuosikymmenten taival (2017)