HELCOMissa hyväksytyn kansainvälisen Itämeren suojelun toimintaohjelman ( Baltic Sea Action Plan, BSAP) tavoitteena on palauttaa Itämeren hyvä ekologinen tila vuoteen 2021 mennessä. Ohjelmassa listataan yli sata toimenpidettä, joilla tavoitteeseen on määrä päästä ja joista esimerkiksi ravinneleikkausten tulisi olla tehtyinä 2016 mennessä. HELCOMin jäsenvaltiot esittelivät tämänpäiväisessä kokouksessaan Helsingissä neljä vuotta vanhan ohjelman käytännön toimeenpanoa.

HELCOMin kokoukseen sisältyi myös korkean tason osuus, johon odotettiin sopimusvaltioiden ympäristöministereitä. Viime vuoden ministerikokous Moskovassa jäi torsoksi, koska kansallisia toimeenpano-ohjelmia ei saatu kokoukseen mennessä valmiiksi.

“Vaikka kaikki HELCOMin jäsenvaltiot ovat nyt saaneet valmiiksi omat kansalliset toimeenpano-ohjelmansa, niiden pohjalta on hankalaa saada käsitystä koko ohjelman toteutuksen edistymisestä ja seuraavista askeleista. Niissä kerrotaan hyvin vähän käytännön toimenpiteistä Itämeren suojelemiseksi. Raportit ovat myös epäyhtenäisiä ja eivätkä ne sisällä tietoa kaikista suojeluohjelman osa-alueista. Ympäristöjärjestöjen ja muiden HELCOM-prosessin tarkkailijoiden on suoraan sanoen vaikea tietää, missä ollaan menossa”, Sampsa Vilhunen sanoo.

Jäsenvaltiot ilmoittavat toimeenpanosuunnitelmissaan toteuttavansa HELCOMin Itämeren suojelun toimintaohjelmaa muun muassa EU:n vesipuitedirektiivin kautta. Direktiivin pohjalta laaditun kansallisen lainsäädännön ja alueellisten vesienhoitosuunnitelmien tavoitteet poikkeavat kuitenkin osittain HELCOMin tavoitteista.

“Itämeren suojeluohjelman tavoitteena on meren hyvä ekologinen tila vuoteen 2021 mennessä ja tässä on luvattu Suomen osalta pysyä. EU:n vesipuitedirektiiviä toteuttavien vesienhoitosuunnitelmien mukaan rannikkovesiemme hyvä tila kuitenkin vasta vuoteen 2027 mennessä. Kumpaan tavoitevuoteen siis uskotaan?” kysyy Sampsa Vilhunen.

WWF:n Itämeriverkosto ja ympäristöjärjestöjen yhteistyöjärjestö Coalition Clean Baltic (CCB) antoivat kokouksessa julkilausuman, jossa arvioitiin valtioiden edistymistä Itämeren suojelussa.

Järjestöjen mielestä on rohkaisevaa havaita että joillakin suojelun alueilla on edistytty. Tällainen alue on muun muassa taajamien jätevesien käsittelylaitosten rakentaminen ja parantaminen Venäjällä, jota EU:n vaatimukset eivät tässä koske. Kiitosta saa myös meneillään oleva prosessi, jonka tavoitteena on nimetä alueeksi, jossa käsittelemättömien jätevesien laskeminen mereen on kielletty.

“Koko prosessi on silti liian hidas ja valtioiden käytännön toimet riittämättömiä Itämeren hyvän ekologisen tilan saavuttamiseksi tavoitellussa ajassa” arvioi Sampsa Vilhunen

“HELCOM on määritellyt tarvittavat toimenpiteet ja rahoitustakin olisi saatavilla niiden toteutukseen. Nyt tarvitaan valtioilta poliittista tahtoa ja käytännön toimia, jotta varsinkin maatalouden rehevöittävät päästöt ja vaarallisten aineiden leviäminen Itämereen saadaan radikaalisti vähenemään”, Vilhunen toteaa.

WWF:n Itämeriverkoston ja Coalition Clean Balticin (CCB) julkilausuma

Lisätiedot:

WWF Suomen meriohjelman päällikkö Sampsa Vilhunen, puh.+ 358 40 5503854, sampsa.vilhunen@wwf.fi

** Pressmeddelande 9.3.2011

Svårt att utvärdera genomförandet av skyddsprogrammet för Östersjön

Enligt WWF är det omåttligt svårt att utvärdera genomförandet av Helcoms åtgärdsprogram för skydd av Östersjön. Det beror på att kuststaternas implementeringsplaner saknar en tydlig analys av hur programmets mer än hundra praktiska åtgärder har främjats och kommer att främjas. “Det känns som att staterna i sina planer mest håller sig inom EU-kraven, trots att Helcoms skyddsprogram borde ge skyddet mervärde”, säger Sampsa Vilhunen, chef för WWF Finlands havsprogram.

Målet med det internationella åtgärdsprogram för skydd av Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP) som godkänts av HELCOM är att återställa Östersjön i gott ekologiskt skick före år 2021. I programmet listas mer än hundra åtgärder som ska leda till att målet uppnås och av dessa bör till exempel näringsnedskärningarna vara gjorda innan år 2016. HELCOM:s medlemsstater presenterade på sitt möte i Helsingfors idag sina implementeringsplaner för det fyra år gamla programmet.

HELCOM-mötet innehöll även en högnivådel, vari avtalsländernas miljöministrar förväntades delta. Vid förra årets ministermöte i Moskva lämnades ärendet på hälft eftersom de nationella implementeringsplanerna inte hann färdigställas före mötet.

“Fastän alla HELCOM:s medlemsstater nu har färdigställt sina egna nationella implementeringsplaner, är det på basis av dem svårt att få en uppfattning om framskridandet av hela programmets förverkligande och de följande stegen. De säger väldigt lite om praktiska åtgärder för skydd av Östersjön. Rapporterna är också oenhetliga och de innehåller inte heller uppgifter om skyddsprogrammets alla delområden. Miljöorganisationer och andra som granskar HELCOM-processen har uppriktigt sagt svårt att veta vad som egentligen händer”, säger Sampsa Vilhunen.

Medlemsstaterna uppger i sina implementeringsplaner att de förverkligar Helcoms åtgärdsprogram för skydd av Östersjön bland annat genom EU:s ramdirektiv för vatten. Målen i den nationella lagstiftningen och de regionala vattenförvaltningsplanerna som upprättats utifrån direktivet skiljer sig dock delvis från Helcoms mål.

“Målet med skyddsprogrammet för Östersjön är ett hav i gott ekologiskt skick före år 2021 och detta har man för Finlands del lovat att stå fast vid. Enligt de vattenförvaltningsplaner som genomförs i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten uppnår våra kustvatten gott skick först år 2027. Vilket år tror man alltså på?” frågar Sampsa Vilhunen.

WWF:s Östersjönätverk och miljöorganisationernas samarbetsorganisation Coalition Clean Baltic (CCB) gav vid mötet ett uttalande som utvärderade staternas framsteg när det gäller skydd av Östersjön.

Enligt organisationerna är det uppmuntrande att se att man har gjort framsteg på vissa områden. Ett sådant område är bl.a. byggandet och förbättringen av reningsanläggningar för avloppsvatten i tätorter i Ryssland, som inte här berörs av EU-kraven. Beröm får även den pågående process vars mål är att utnämna Östersjön till ett område där utsläpp av orenat avloppsvatten är förbjudet.

“Hela processen är dock för långsam och staternas praktiska åtgärder är otillräckliga för att få Östersjön i gott ekologiskt skick inom den eftersträvade tiden”, bedömer Sampsa Vilhunen.

“HELCOM har definierat de nödvändiga åtgärderna och det finns även finansiering tillgänglig för att genomföra dem. Nu behövs politisk vilja och praktiskt agerande från staternas sida, för att i synnerhet de gödande utsläppen från lantbruket samt spridningen av farliga ämnen ska minskas radikalt”, konstaterar Vilhunen.

WWF:s och CCB:s uttalande

Mer information:
Chef för WWF Finlands havsprogram Sampsa Vilhunen, tfn: +358 40 5503854, sampsa.vilhunen@wwf.fi

WWF Finland är en del av det internationella WWF-nätverket, som arbetar för att rädda jordens mest unika naturmiljöer och utrotningshotade arter. WWF:s mål är en värld, där människan lever i samklang med naturen. Donationer från vanliga människor möjliggör WWF:s arbete. Olika stödformer på internet: www.wwf.fi/donera.