Julkaistu

Luonnonsuojelujärjestöiltä esitys Etelä-Suomen metsien suojelukeinoiksi

Luonnonsuojelujärjestöt ehdottavat keskustelunavauksessaan monipuolista vanhojen ja uusien suojelukeinojen yhdistelmää Etelä-Suomen metsäluonnon suojelun parantamiseksi.

BirdLife Suomi, Greenpeace, Luonto-Liitto, Natur och Miljö, Suomen
luonnonsuojeluliitto ja WWF ovat luovuttaneet yhteisen ehdotuksensa
valtioneuvoston asettamalle METSO-toimikunnalle. "Toimikunta on 13
kuukautta lähinnä tehnyt perusselvityksiä, järjestänyt seminaareja ja
keskustellut", Luonnonsuojeluliiton luonnonsuojelupäällikkö Ilpo Kuronen
toteaa. "Nyt sen on toimenkuvansa mukaan selvitettävä metsätalouden eri
toimijatahojen valmiudet, mahdollisuudet ja edellytykset suojelun
edistämiseen."

Luonnonsuojelujärjestöt esittävät Etelä-Suomen, Oulun läänin länsiosan ja
Lounais-Lapin suojelualueverkoston täydentämistä, suojelukeinojen
monipuolistamista sekä parannuksia talousmetsien luonnonhoitoon.
"Metsäluonnon monimuotoisuuden turvaamiseksi tarvitaan laajaa
keinovalikoimaa ja kaikkien tahojen sitoutumista", Natur och Miljön
toiminnanjohtaja Bernt Nordman sanoo.

Järjestöjen mielestä metsäisten luontotyyppien suojeluohjelman laatiminen
on aloitettava pikaisesti. Sopiva lakisääteisen lisäsuojelun suuruusluokka
on 400 000 hehtaaria, mikä nostaisi Etelä-Suomen metsämaan suojeluasteen kahdesta viiteen prosenttiin. Huomattava osa nykyisten kansallispuistojen ja muiden suojelualueiden laajentamisesta on toteutettavissa valtion, metsäyhtiöiden, kuntien ja muiden yhteisöjen metsien avulla. Suojelualueiden ostoon yksityisiltä maanomistajilta on varmistettava
riittävät ja sujuvat korvaukset. Nykyisten suojelualueiden kaipaamat
ennallistamistoimet tulee toteuttaa vuoteen 2010 mennessä.

Järjestöt esittävät uuden maankäyttöluokan luomista loiventamaan nykyistä
jyrkkää rajaa talousmetsien ja varsinaisten suojelualueiden välillä.
Uusilla "luonnonarvojen hoitoalueilla" voitaisiin suunnitelmallisesti
sovittaa yhteen esimerkiksi lahopuun tuotantoa, elinympäristöjen hoitoa,
virkistysarvojen säilyttämistä sekä puuntuotannon tavoitteita. Vuonna 2010
noin 10 prosenttia Etelä-Suomen metsämaasta tulee sisältyä lievempien
suojelukeinojen alueisiin.

Talousmetsien luonnonhoidossa on kehitettävä metsälakia ja siirtää
metsätaloudelle maksettavien tukien painopiste puuntuotannosta
luonnonhoitoon. Metsätalouden ympäristötuella sekä omistajien omilla
päätöksillä tulisi talousmetsissä säilyttää avainbiotooppeja sekä
alueellisesti ja valtakunnallisesti uhanalaisten lajien elinympäristöjä
nykyistä laajemmin. Vuonna 2010 tällaisia säästöalueita tulisi olla
järjestöjen mukaan 3-5 prosenttia metsämaasta.

Metsäneuvontaa tulee kehittää vastaamaan monimuotoisuuttaa ja
monitavoitteisuutta arvostavien metsänomistajien tarpeita.

Uudet suojelualueet edellyttävät metsiensuojelulle uutta rahoitusohjelmaa,
jonka kustannukset voitaisiin jakaa esimerkiksi kymmenelle vuodelle. Nyt
ympäristöhallinnolla ei ole rahaa ostaa vapaaehtoisestikaan suojeluun
tarjottuja kohteita. "Uudet suojelualueet korvaavat puustonsa arvoa
virkistysmahdollisuuksien sekä seudun matkailu- ja muiden
palveluelinkeinojen kannattavuuden kasvun kautta, mikä tasapainottaa
kustannuksia", muistuttaa WWF:n metsäpäällikkö Harri Karjalainen. "Sama
koskee työpaikkoja, jotka ovat metsätöissä romahtaneet korjuutekniikan
koneellistumisen takia vaikka hakkuumäärät ovat kasvaneet."

Järjestöjen viime syksynä Suomen Gallupilla teettämän tutkimuksen mukaan valtaosa suomalaisista kannattaa mittavaa lisäsuojelua, erityisesti
valtion, kuntien ja yhtiöiden mailla.

Lisätietoja:

Natur och Miljö: verksamhetsledare Bernt Nordman, Natur och Miljö, tfn
050 525 0348
Suomen luonnonsuojeluliitto: luonnonsuojelupäällikkö Ilpo Kuronen, 0400 153 133 (kysymykset METSO-toimikunnasta)
WWF: metsäpäällikkö Harri Karjalainen, 040 563 7179
Luonto-Liitto: metsävastaava Sini Harkki, (09) 68 444 214
 BirdLife Suomi: METSO-toimikunnan jäsen Asta Lähdesmäki (017) 261 6231

Lataa tästä luettavaksesi tavoitepaperi pdf-tiedostona

Järjestöjen metsiensuojelugallup lokakuulta 2001 ladattavissa pdf-tiedostona tästä

METSO-toimikunnan sivut: http://www.vyh.fi/luosuo/essu/metsoind.htm


Naturskyddsorganisationerna presenterade förslag till skydd av skogsnaturen i södra Finland

Naturskyddsorganisationerna föreslår en mångsidig kombination av nya och gamla åtgärder för att förbättra skogsskyddssituationen i södra Finland.

Birdlife Finland, Greenpeace, Luonto-Liitto, Natur och Miljö, Finlands naturskyddsförbund och WWF har överlämnat ett gemensamt förslag till Metsokommissionen, som tillsatts av statsrådet för att utveckla skogsskyddet i södra Finland västra delen av Uleåborgs läns och sydvästra Lappland.

"Kommissionen har under 13 månader gjort utredningar, arrangerat seminarier och diskuterat", konstaterar naturskyddschef Ilpo Kuronen från Naturskyddsförbundet. "I enlighet med sitt uppdrag borde kommissionen nu utreda de olika parternas beredskap, möjligheter och förutsättningar att befrämja skogsskyddet."

Naturskyddsorganisationerna föreslår, att nätverket av skyddsområden utvidgas, att nya skyddsåtgärder tas i bruk och att naturvården i ekonomiskogar förbättras. "Det behövs ett brett urval av åtgärder och insatser av alla parter för att bevara skogsnaturens mångfald", säger verksamhetsledare Bernt Nordman från Natur och Miljö.

Organisationerna anser, att beredningen av ett skyddsprogram för skogsnaturtyper bör inledas omgående. Storleksordningen för sådana här nya lagstadgade skogsskyddsåtgärder bör vara ungefär 400.000 hektar. Detta skulle höja nivån på skyddet av skogsmarken i södra Finland från två till fem %. En betydande del av utvidgningen av nuvarande nationalparker och övriga skyddsområden kan genomföras i skogar som ägs av staten, skogsbolag, kommuner och andra samfund. För att kunna lösa in skyddsområden av privata markägare, bör tillräckliga och smidiga ersättningar garanteras. Det finns ett stort behov av restaurerings- och skötselåtgärder på de nuvarande skyddsområdena. Restaureringsarbetet borde genomföras under det närmaste årtiondet.

Organisationerna föreslår att en helt ny kategori för markanvändning tas i bruk för att mjuka upp den skarpa kontrasten mellan ekonomiskogar och egentliga skyddsområden. På sådana här "områden för skötsel av naturvärden" kunde man genom omsorgsfull planering kombinera uppkomst av död ved, skötsel av livsmiljöer, bevarande av rekreationsmöjligheter med virkesproduktion. År 2010 kunde sådana här former av mindre strikta skyddsåtgärder täcka omkring 10 % av skogsmarken i södra Finland.

För att förbättra naturvården i ekonomiskogarna borde skogslagen utvecklas och naturvårdens andel av stöden till skogsbruket ökas. Med hjälp av skogsbrukets miljöstöd och markägarnas egna beslut borde nyckelbiotoper och livsmiljöer för regionalt och nationellt hotade arter bevaras i större utsträckning är hittills. År 2010 borde sådana här skyddsobjekt utgöra 3-5 % av skogsmarken, anser naturskyddsorganisationerna.

Skogsrådgivningen bör utvecklas så att den bättre skulle motsvara behoven hos sådana skogsägare, som vill betona naturvärden eller mångbruk.

En utvidgning av skogsskyddet förutsätter ett nytt finansieringsprogram, vars kostnader kunde spridas ut på exempelvis tio år. För tillfället har miljömyndigheterna inte ens möjligheter att lösa in skyddsobjekt som skogsägarna erbjuder frivilligt. "Nya skyddsområden befrämjar turistnäringen och övriga servicenäringar. Den ekonomiska nyttan överstiger värdet på virket i skogarna, vilket balanserar kostnaderna för skyddsåtgärder", påminner skogschef Harri Karjalainen från WWF. "Det samma gäller även arbetsplatserna, som ju minskat dramatiskt på grund av utdrivningens mekanisering trots att avverkningsmängderna ökat."

Enligt den undersökning som utfördes av Suomen Gallup senaste höst på uppdrag av organisationerna, stöder en klar majoritet av finländarna en ökning av skogsskyddet, i synnerhet på statens, kommunernas och skogsbolagens marker.

Mera information:

Natur och Miljö: verksamhetsledare Bernt Nordman, 050 5250348
Suomen luonnonsuojeluliitto: Ilpo Kuronen, 0400 153 133
WWF: Harri Karjalainen, 040 563 7179
Luonto-Liitto: Sini Harkki, (09) 68 44 214