4K-projektets vattenskyddsobjekter

Läs objektbeskrivningarna och se före och efter -bilderna nedan.

Gröndalsmossens våtmark, Vassböle, Ingå

I april 2019 byggdes Gröndalsmossens vattenskyddsvåtmark för dräneringsvatten från jord- och skogsbruk i avrinningsområdet för Ingarskila å nära Kålträskbäcken på en privat markägares mark. Våtmarken jämnar ut flödestoppar under våta perioder och lagrar vatten under torra perioder.

Våtmarken byggdes i ett redan mycket fuktigt område, vilket därför var olämpligt för jord- och skogsbruk. Platsen är ett utmärkt exempel på hur icke odlingsbar mark kan användas för vattenhantering.

Våtmarken förverkligades genom utgrävning och de utgrävda markmassorna placerades som våtmarksbäddar. Våtmarksområdet är 0,44 hektar och avrinningsområdet är 19,2 hektar. Våtmarkens areal i relation till arealen för avrinningsområdet är 2,3%. Framför diket som mynnar ut i våtmarken byggdes en cirka två meter djup sedimenteringsbassäng. Vatten avlägsnas genom ett ytavrinningsfält som finns mellan våtmarken och Kålträskbäcken och filtreras genom jordmånen och växtligheten.

Söderlandsvägens våtmark, Västankvarnmossen, Ingå

I augusti 2019 byggdes en våtmark i Västankvarn, Ingå, som minskar näringsbelastningen och övergödningen av Ingå å och Östersjön. Samtidigt jämnar den ut flödestoppar under våta perioder och lagrar vatten under torra perioder. Våtmarken som är 1,6 hektar stor renar avrinningsvatten från en yta på 250 hektar. Våtmarken utgör 0,64% av avrinningsområdet ovanför.

Våtmarken ligger i omedelbar närhet av jord- och skogsbruksområden. Våtmarken byggdes delvis på en fuktig åkermark, på vilket intensivt jordbruk inte var möjligt på grund av markens fuktighet. Våtmarken är ett gott exempel på hur åkermark som inter lämpar sig för intensivt jordbruk kan användas för vattenskydd.

Våtmarken genomfördes genom att bygga två sedimenteringsbassänger som var 1,5 meter djupa. Den ena byggdes framför inströmningsfåran och den andra innan vattnet lämnade våtmarken. Dessutom byggdes en djupare sedimenteringsbassäng framför Västankvarnmossens samlingsdike för att hantera det dräneringsvatten som kommer från skogen. I våtmarkens startfåra byggdes en stenbelagd fiskväg som avgör våtmarkens vattennivå. Vid våtmarkens mynning finns en justeringsbrunn som kan användas för att dränera vattenytan lite mer under behandlingen.

Naturrestaurering av kombinationen av Ankdammarnas våtmark och bäckfåra, Sjundby, Sjundeå

I september 2019 byggdes en kombination av våtmark och naturrestaurerad bäckfåra i Sjundby i Sjundeå. Den tvådelade våtmarken på 0,2 hektar behandlar avrinningsvattnet i ett litet biflöde innan biflödet ansluter till Rudbäcken och innan vattnet släpps ut i Sjundeå å och därifrån ut i Östersjön. Objektet bromsar upp vattenflödet och håller tillbaka näringsbelastning och belastning av suspenderade ämnen. Avrinningsområdet ovanför området är omkring 70 hektar stort. Ungefär hälften är åkermark.

Våtmarken byggdes på privat mark. Markägaren hade en triangelformad yta kvar i hörnet av åkerskiftet, som inte hade tagits i bruk på grund av basen för den gamla byggnaden som funnits där.

Objektet byggdes i två delar så att fåran omformades till ett meanderlopp med hjälp av förutom detta triangelformade område, även den icke odlingsbara marken på andra sidan vägen. I båda delarna byggdes sedimentationsbassänger för att låta de fasta ämnena sedimentera. Båda sidornas utlopp har en upphöjd stenlagd bottentröskel vars ändamål är att mer effektivt hålla kvar sedimenten på våtmarkens sida. Objektet är ett bra exempel på hur mark som är olämplig för jord- och skogsbruk kan användas för vattenskydd.

Skogsvåtmarksområde, Ingarskilaås avrinningsområdet, Ingå

I mars 2020 anlade man i Ingå ett cirka en hektar stort skogsvåtmarksområde, som förhindrar att övergödande näringsämnen rinner från ekonomiskogen ovanför våtmarken ut i Ingarskila å och vidare ut i Östersjön. Samtidigt jämnar våtmarken ut flödestoppar under våta perioder och lagrar vatten under torra perioder.

Jordmånen på våtmarken var för fuktig för att lämpa sig för jord- eller skogsbruk och var därför väl lämpad för vattenskydd. Våtmarken byggdes på en privat markägares mark. Området är ett bra exempel på hur man kan hålla tillbaka vatten i skogsområden längst upp i avrinningsområdet och därmed minska risken för översvämningar i området nedanför.

Kombination av Krabbrödjans våtmark och tvåstegsdike, Ingå

I mars 2020 byggde man en kombination av våtmark och tvåstegsdike för vattenskydd i Krabbödjan i Ingå. Objektet finns på en privat markägares mark.

Våtmarken och tvåstegsdiket genomfördes genom att styra dräneringsvattnet från åkrar och skogsområden längs inströmningsfåran till våtmarken. Trädbeståndet och slyskogen rensades före grävarbetena i våtmarksområdet. Den utgrävda marken flyttades mestadels till ägarens åkrar och hopades på objektets kanter. Vattennivån regleras av en flödesreglerande damm som installerats på vägens västra sida, som gör det möjligt att hålla kvar vatten på våtmarken vid kraftigt regn och att lagra vatten under torra tider. Området är ett bra exempel på hur vattenskyddsstrukturer kan byggas vid sidan av små biflöden för att förbättra vattenhanteringen.

Bocksbäckens flödesreglering, Sjundeå

I september 2020 byggdes en rad bottendammar i Bocksbäckendiket i Pölans i Sjundeå, vilket minskar överföringen av jord- och näringsämnen från Bocksbäckendiket till Sjundeå å och vidare till Östersjön. Med hjälp av dammarna säkerställer man också att vattnet blir kvar i fåran även under torra perioder, vilket minskar på nedbrytningen av lerjord i fåran och överföring av den vidare i vattendragen.

Det byggdes 14 bottendammar längs en sträcka på omkring 700 meter av Bocksbäcken. Låga stentäckta bottendammar saktar ner flödestoppar och jämnar ut översvämningar, och det är också möjligt att senare avlägsna suspenderat material som ansamlas i små bassänger med grävmaskin. Erosionen i bäcken dämpas genom att utjämna strömmarna.

Vandringsmöjligheter för vandringsfiskar säkerställs vid dammplatserna. Projektet kommer också att ha andra positiva effekter bland annat på den biologiska mångfalden och det omgivande landskapet.

Uppsättningen av bottendammar byggdes på en privat markägares mark. Området är ett bra exempel på hur små sidoflöden kan användas för att bygga vattenskyddslösningar som inte längre är möjliga i stora åar.

Römossebäckens flödesreglering, Ingå

I september 2020 uppfördes två bottentrösklar, en våtmarksbassäng och ett tvåstegsdike på 200 meters sträcka till Römossebäckens sidofåra på Ingarskilaås avrinningsområdet. Biflödets vatten rinner genom Pälsböles och Gråmarböles jordbruksmark till Ingarskila å. Med objekten minskar man på fårans översvämningsrisk, erosion och näringsavrinning via Ingarskila å till Östersjön. Till följd av översvämningar tar det vatten som kommer in på åkrarna med sig en stor mängd näringsämnen och den vattnade lerjorden förtätas, vilket försvårar odlingen.

Bottentrösklar saktar ner vattenflödet, våtmarkerna håller suspenderat material och näringsämnen kvar, och tvåstegsdiket tillför volym till fåran, vilket minskar mängden vatten som stiger upp till åkrarna under kraftigt regn.

Åtgärdsområdet är ett jordbruks- och skogsbruksintensivt område. Området ägs av privata markägare. Objektet är ett gott exempel på hur markägare kan samarbeta för att upprätta vattenskyddsobjekt i sidofåror som också gynnar jordbruket. Det skulle vara mycket viktigt för vattenskyddet att lägga till liknande objekt till flera biflöden.

Pällas våtmark, Ingå

I september 2020 anlade man ett två hektar stort skogsvåtmarksområde i Degerby i Ingå, som förhindrar avrinning av övergödande näringsämnen från ekonomiskogen ovanför våtmarken ut i Ingarskila å och vidare ut i Östersjön. Våtmarken bromsar även upp vattnet under stora vattenflöden och lagrar vatten under torra perioder.

Pällas våtmark kommer att anläggas på ett gammalt dränerat åkerområde i en lågt belägen dalsänka där mariga träd växer. Området från vilket vattnet rinner ut i våtmarken är cirka 60 hektar stort och nästan helt dränerad ekonomiskog.

Våtmarken byggdes på en privat markägares mark med hjälp av dammvallen Objektet är ett utmärkt exempel på hur mark som inte är lämpad för jord- och skogsbruk kan användas för vattenhantering, och hur man kan förbättra vattenhanteringen specifikt för varje fåra.