WWF:s projekt Valuta 2 har som mål att genom vattenkontroll minska avrinningen av näringsämnen och övergödningen som jord- och skogsbruket orsakar i insjövattendragen och Östersjön. Projektet genomförs i Ingå, Ingarskila och Sjundeå åars avrinningsområden. Vi kallar alla markägare som är intresserade av vattenskydd att delta i projektet.
Projektet VALUTA 2 (Vattenkontroll på avrinningsområdesnivå), som finansieras av Miljöministeriet och WWF, pågår i två år. VALUTA 2 fortsätter där VALUTA-projektet slutade i november 2022 och är ett led i WWF:s pågående vattenskyddsprojekt i Västra Nyland. Arbetet för att skydda insjövattendragen skyddar också Östersjön, eftersom största delen av kustvattnens belastning har sitt ursprung i vattendrag som flyter ut i havet.
Åtgärderna som genomförs i VALUTA 2-projektet, såsom våtmarker och tvåstegsdiken, fördröjer vattenflödet och utjämnar vattenmängder och flöden. Fördröjning och balansering av vattenflöden hör till vattenkontroll, vilket det finns ett stort behov av i projektområdet. Det finns bland annat flera åkerområden i området vars benägenhet att svämma över kan minskas genom förbättrad vattenkontroll. Vattendragen i sin tur gynnas eftersom överflödiga näringsämnen inte sköljs ut i dem med översvämningsvattnet. Åtgärder som handlar om vattenkontroll och bekämpning av erosion är därför mycket viktiga eftersom klimatförändringarna förutspås öka nederbörden.
Projektet VALUTA 2 leds av WWF Finland. Projektet omfattar samarbete med ett brett spektrum av aktörer. De viktigaste av dessa är markägarna, som gör det möjligt att genomföra åtgärderna. Andra viktiga samarbetspartner är kommunerna, olika organisationer och miljömyndigheter.
Projektets totala budget uppgår till cirka 565 000 euro, varav 70 procent täcks av miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd. Programmet som genomförs 2019–2023 är en stor insats inom vattenskyddet: målet är en god status för Östersjön och insjövattendragen. Med åtgärderna i programmet minskas jord- och skogsbrukets näringsbelastning i vattendragen, rengörs vrak från olja, iståndsätts vattendrag och reduceras skadliga ämnen i stadsvatten.
Projektet VALUTA 3 kommer att fortsätta arbetet för att minska näringsbelastningen i Östersjön och inlandsvattnen åren 2024–2026. Under den kommande projektperioden utvidgas verksamheten även till Egentliga Finland.
Olika sätt för att minska belastningen
Det finns problem som gäller vattenkontroll i såväl Ingå, Sjundeå som Ingarskila ås område, till exempel översvämningsbenägna åkrar och rasande åbrinkar. Med dessa metoder fördröjer vi näringsämnen och suspenderat material:
Multifunktionella våtmarker
Våtmarker som skapas i jord- och skogsbruksmiljöer kallas för multifunktionella våtmarker, då de främjar vattenskyddet och ökar den biologiska mångfalden. För det första renar våtmarker avrinningsvatten genom att fördröja jordpartiklar och näringsämnen. Dessutom jämnar de ut fluktuationerna i flödet. Våtmarker är livsmiljöer för många växt- och djurarter, så de ökar naturens mångfald. Bra ställen att grunda våtmarker på är till exempel åkrar som ständigt besväras av vatten.
I projektet iakttas åarnas avrinningsområden som helhet. Därmed försöker man även minska näringsbelastning och utjämna flödestoppar som kommer från dikade ekonomiskogar bland annat genom att bygga skogsvåtmarker.
Återställande av myrar
Genom att återställa myrar som dikats ut i onödan eller som inte längre används inom skogsbruket kan man få vattnet att stanna längre på avrinningsområdet och på så sätt minska det av flödestoppar orsakade urlakningen av näringsämnen och sediment till vattendragen nedströms. Återställande av myrar är också en metod som kan användas för anpassning till de regn på vintern som klimatförändringen orsakar.
Naturlig grundtorrläggning, återställande av älvfåror och översvämningsterrasser
Vid naturlig grundtorrläggning av åkrar byggs älvfåran i två nivåer. Den övre delen utvidgas till en översvämningsslätt och den nedre delen förblir en fåra för kontinuerligt flöde. Då stiger översvämningsvattnet till översvämningsslätten och gör att vattnet stiger långsammare upp på åkern. Detta tryggar vattnets strömning och dess kvalitet blir bättre.
Naturlig grundtorrläggning återställer dessutom de naturliga krökarna i fåran, fördröjer suspenderat material och näringsämnen bättre än en uträtad, kal fåra.
Erosionsskydd i fårorna
Jord som lossnar från älvbranter kan vara en betydande källa till sediment och näringsämnen i vattendrag. Genom att göra älvbranterna mindre branta kan man minska förekomsten av jordras ner i vattendragen. Erosionen av älvfåror kan också minskas genom att bygga trösklar i fårans botten. Dessa trösklar minskar vattnets strömningshastighet under stora flöden. Trösklarna i älvfårans botten håller kvar vatten i fåran även under torra tider, vilket minskar att jord från älvbranten rasar ner. Detta förbättrar vattenskyddet.
Andra viktiga metoder för vattenskydd
Mark- och skogsägare kan minska näringsbelastningen från sina gårdar eller skogar till exempel genom att göra marken bördigare, anlägga skyddszoner, hålla marken täckt av växtlighet året om och sköta om att mikro-organismerna i jorden mår bra.
Sköta om jordens bördighet
En gynnsam jordstruktur säkerställer god tillväxt av grödor och en effektiv användning av näringsämnen. Den hjälper också växterna att bättre klara av både torka och överflödig väta. Den luckra jordmånen lagrar vatten bra, men transporterar överskottet vidare. Jordmånens goda bördighet är också viktig inom vattenskyddet.
Jord- och skogsbrukets skyddszoner
Jord- och skogsbrukets skyddszoner är mycket viktiga medel för vattenskyddet. Skyddszonernas växtlighet binder näringsämnena och sedimentet som rinner från åkrarna och skogarna. Skyddszoner borde användas speciellt på åkerområden där marklutningen överskrider tre procent.
Vegetationstäcke vintertid
Ett vegetationstäcke under vintertid minskar belastningen på vattendragen utanför växtsäsongen. Det är en av de mest betydande vattenskyddsåtgärderna, speciellt på lerjordar. Vegetationstäcket minskar erosionen, jordens struktur förbättras och näringsämnena stannar i marken istället för att sköljas ut i vattendragen.
Livskraftiga markorganismer
Livskraftiga markorganismer (maskar, daggmaskar, spindlar, skalbaggar osv.) förbättrar jordens struktur och dess vatten-, gas – och näringshushållning. Till exempel markens organiska ämnen, rotkraftig växtlighet samt jordmånens rätta pH, fuktighet och syrehalt är viktiga för välmående markorganismer.
Målen för projektet VALUTA 2
I projektet VALUTA 2 byggs vattenkontrollfrämjande objekt i Ingå, Ingarskila och Sjundeå åars avrinningsområden. De första objekten byggs under sommaren 2023, varefter objekten kommer att presenteras här.
Medan du väntar kan du läsa mer om vad VALUTA-projektet åstadkom 2020–2022 på länken nedan:
Mark- eller skogsägare, ta kontakt!
Vi uppmuntrar alla som äger mark- och skogsområden och som är intresserade av vattenskydd att ta kontakt med oss och diskutera möjligheterna till vattenskyddsåtgärder i områdena kring Ingå, Ingaskila och Sjundeå åar.
Viivi Kaasonen, skyddexpert, tel. 050 471 9785, viivi.kaasonen@wwf.fi
Projektets materialen och användbara länkar
Kolla projektets vattenkontrollbrochyr här.
Webbinaret 16.2.2022: Vattenvård inom jord- och skogsbruket, varför och hur?
Evenemangets tvåspråkig inspelning hittas här.
Du kan kolla in evenemangets presentationerna nedan:
Vattenhushållning och betydelse (Viivi Kaasonen)
Raaseporinjoen peruskuivatushanke (Sara Vaskio)
Vattenhushållningskonstruktioner inom Sjundeå å 2020-22- och VALUME-projektet (Virve Ståhl)
Stora och små vattenvårdskonstruktioner: våtmarker och bottentrösklar (Viivi Kaasonen)
Stöd för vård av skogsnatur (Mika Salmi)
Maataloustuet kosteikkojen perustamisessa ja hoidossa (Elina Sorvali)
Peruskuivatustuki: luonnonmukainen peruskuivatus (Eva-Stina Bredgård)