VALUTA 3-projekten (vattenkontroll på avrinningsområdesnivå) pågår till hösten 2026. De fortsätter arbetet med de tidigare VALUTA-projekten fram till år 2020 och är en del av kontinuumet av WWF:s vattenskyddsprojekt i Västra Nyland. Under detta projekt utvidgas arbetet även till Egentliga Finland. Arbetet för att skydda inlandsvattnen skyddar också Östersjön, eftersom största delen av kustvattnens belastning har sitt ursprung i vattendrag som flyter ut i havet.

Åtgärderna som genomförs i VALUTA 3-projekten, såsom våtmarker och tvåstegsdiken, fördröjer vattenflödet och utjämnar vattenmängder och flöden. Fördröjning och balansering av vattenflöden hör till vattenkontroll, vilket det finns ett stort behov av i projektområdet. Det finns bland annat flera åkerområden i området vars benägenhet att svämma över kan minskas genom förbättrad vattenkontroll. Vattendragen i sin tur gynnas eftersom överflödiga näringsämnen inte sköljs ut i dem med översvämningsvattnet. Åtgärder som handlar om vattenkontroll och bekämpning av erosion är därför mycket viktiga eftersom klimatförändringarna förutspås öka nederbörden.

Projekten omfattar samarbete med ett brett spektrum av aktörer. De viktigaste av dessa är markägarna, som gör det möjligt att genomföra åtgärderna. Andra viktiga samarbetspartner är kommunerna, olika organisationer och miljömyndigheter.

Vattenskydd med två projekt

VALUTA 3-projekthelheten består av två projekt som har samband med varandra när det gäller mål och metoder, men som skiljer sig åt när det gäller området och projektpartnerna.

I Västra Nylands VALUTA 3-projekt genomför WWF åtgärder i samarbete med markägarna i avrinningsområdena för Ingå, Ingarskila och Sjundeå åar i Nyland. WWF har hjälpt markägare i dessa områden med vattenskyddet sedan år 2018. Att koncentrera arbetet till samma område är förnuftigt för att förbättra den resurskrävande vattenkontrollen i hela avrinningsområden, inte bara lokalt.

Budgeten för det arbete som ska genomföras i området åren 2024–2026 uppgår till sammanlagt 352 092 euro, och för dess genomförande har man fått understöd från miljöministeriet på 208 365,05 euro.

I Egentliga Finland verkar VALUTA 3-projektet i Hepojokis och Tarvasjokis avrinningsområden. Det är viktigt att rikta vattenskyddsåtgärder till området som är nytt för WWF, eftersom båda åarna rinner ut i Skärgårdshavet, som lider av en kraftig belastning. Skärgårdshavet finns också på HELCOM:s Hot Spot-lista som den enda av Finlands havsområden.

Projektet genomförs tillsammans med WWF av S:t Karins stad, Paimionjokiyhdistys och Valonia. Vattenkontrollen främjas i områdena med sammanlagt 260 069 euro, för vars täckning projektet har fått understöd från Egentliga Finlands NTM-central och Skärgårdshavets skyddsfond.

Det finns problem som gäller vattenkontroll i både Nylands och Egentliga Finlands projektområden, såsom översvämningsbenägna åkrar och rasande åbrinkar. Genom dessa metoder hindrar vi näringsämnen och sediment från att rinna ut i vattendragen:

Multifunktionella våtmarker

Våtmarker som skapas i jord- och skogsbruksmiljöer kallas för multifunktionella våtmarker, då de främjar vattenskyddet och ökar den biologiska mångfalden. För det första renar våtmarker avrinningsvatten genom att fördröja jordpartiklar och näringsämnen. Dessutom jämnar de ut fluktuationerna i flödet. Våtmarker är livsmiljöer för många växt- och djurarter, så de ökar naturens mångfald. Bra ställen att grunda våtmarker på är till exempel åkrar som ständigt besväras av vatten.

I projektet iakttas åarnas avrinningsområden som helhet. Därmed försöker man även minska näringsbelastning och utjämna flödestoppar som kommer från dikade ekonomiskogar bland annat genom att bygga skogsvåtmarker.

Återställande av myrar

Genom att återställa myrar som dikats ut i onödan eller som inte längre används inom skogsbruket kan man få vattnet att stanna längre på avrinningsområdet och på så sätt minska det av flödestoppar orsakade urlakningen av näringsämnen och sediment till vattendragen nedströms. Återställande av myrar är också en metod som kan användas för anpassning till de regn på vintern som klimatförändringen orsakar.

Naturlig grundtorrläggning, återställande av älvfåror och översvämningsterrasser

Vid naturlig grundtorrläggning av åkrar byggs älvfåran i två nivåer. Den övre delen utvidgas till en översvämningsslätt och den nedre delen förblir en fåra för kontinuerligt flöde. Då stiger översvämningsvattnet till översvämningsslätten och gör att vattnet stiger långsammare upp på åkern. Detta tryggar vattnets strömning och dess kvalitet blir bättre.

Naturlig grundtorrläggning återställer dessutom de naturliga krökarna i fåran, fördröjer suspenderat material och näringsämnen bättre än en uträtad, kal fåra.

Erosionsskydd i fårorna

Jord som lossnar från älvbranter kan vara en betydande källa till sediment och näringsämnen i vattendrag. Genom att göra älvbranterna mindre branta kan man minska förekomsten av jordras ner i vattendragen. Erosionen av älvfåror kan också minskas genom att bygga trösklar i fårans botten. Dessa trösklar minskar vattnets strömningshastighet under stora flöden. Trösklarna i älvfårans botten håller kvar vatten i fåran även under torra tider, vilket minskar att jord från älvbranten rasar ner. Detta förbättrar vattenskyddet.

Mark- och skogsägare kan minska näringsbelastningen från sina gårdar eller skogar till exempel genom att göra marken bördigare, anlägga skyddszoner, hålla marken täckt av växtlighet året om och sköta om att mikro-organismerna i jorden mår bra.

Sköta om jordens bördighet

En gynnsam jordstruktur säkerställer god tillväxt av grödor och en effektiv användning av näringsämnen. Den hjälper också växterna att bättre klara av både torka och överflödig väta. Den luckra jordmånen lagrar vatten bra, men transporterar överskottet vidare. Jordmånens goda bördighet är också viktig inom vattenskyddet.

Jord- och skogsbrukets skyddszoner

Jord- och skogsbrukets skyddszoner är mycket viktiga medel för vattenskyddet. Skyddszonernas växtlighet binder näringsämnena och sedimentet som rinner från åkrarna och skogarna.  Skyddszoner borde användas speciellt på åkerområden där marklutningen överskrider tre procent.

Vegetationstäcke vintertid

Ett vegetationstäcke under vintertid minskar belastningen på vattendragen utanför växtsäsongen. Det är en av de mest betydande vattenskyddsåtgärderna, speciellt på lerjordar. Vegetationstäcket minskar erosionen, jordens struktur förbättras och näringsämnena stannar i marken istället för att sköljas ut i vattendragen.

Livskraftiga markorganismer

Livskraftiga markorganismer (maskar, daggmaskar, spindlar, skalbaggar osv.) förbättrar jordens struktur och dess vatten-, gas – och näringshushållning. Till exempel markens organiska ämnen, rotkraftig växtlighet samt jordmånens rätta pH, fuktighet och syrehalt är viktiga för välmående markorganismer.

Via länken nedan kan du bekanta dig med de objekt som genomförts i VALUTA-projekten från och med år 2020. De senaste objekten finns överst på sidorna.

Vi uppmuntrar alla som äger mark- och skogsområden och som är intresserade av vattenskydd att ta kontakt med oss och diskutera möjligheterna till vattenskyddsåtgärder i avrinningsområdena kring Ingå, Ingaskila och Sjundeå åar eller avrinningsområdena kring Hepojoki och Tarvasjoki.

Viivi Kaasonen, skyddexpert, tel. 050 471 9785, viivi.kaasonen@wwf.fi

Verksamhetsmodell för ett sidofåraspecifikt eller mindre vattenförvaltningsprojekt.*

Verksamhetsmodell för ett vattenförvaltningsprojekt på ett stort avrinningsområde.*

Material från tidigare VALUTA-projekt

Slutrapporten för VALUTA 2-projektet finns här.*

Som en del av WWF:s VALUTA 2- och Metsälähde-projekt ordnade vi seminariet Maalta mereen – ratkaisuja vesistökuorman vähentämiseen (Från land till hav – lösningar för att minska belastningen på vattendrag). Titta på inspelningen av seminariet här.*

Slutrapporten för VALUTA-projektet finns här.*

Läs broschyren om vattenkontroll som sammanställts i VALUTA-projektet här.

Webbinaret 16.2.2022: Vattenvård inom jord- och skogsbruket, varför och hur?

Evenemangets tvåspråkig inspelning hittas här.

Du kan kolla in evenemangets presentationerna nedan:

Vattenhushållning och betydelse (Viivi Kaasonen)
Raaseporinjoen peruskuivatushanke (Sara Vaskio)
Vattenhushållningskonstruktioner inom Sjundeå å 2020-22- och VALUME-projektet (Virve Ståhl)
Stora och små vattenvårdskonstruktioner: våtmarker och bottentrösklar (Viivi Kaasonen)
Stöd för vård av skogsnatur (Mika Salmi)
Maataloustuet kosteikkojen perustamisessa ja hoidossa (Elina Sorvali)
Peruskuivatustuki: luonnonmukainen peruskuivatus (Eva-Stina Bredgård)

*på finska