Arbetet för att minska belastningen av insjövattendrag fortsätter i projektet Valuta

WWF:s nya fältprojekt har som mål att minska avrinningen av näringsämnen och eutrofieringen som jord- och skogsbruket orsakar i insjövattendragen och Östersjön. Projektet genomförs i Ingå, Ingarskila och Sjundeå åars avrinningsområden. Vi kallar alla mark- och skogsägare som är intresserade av vattenskydd att delta i projektet.

Projektet VALUTA (Vattenhantering på avrinningsområdesnivå), som finansieras av Miljöministeriet och WWF, pågår i två och ett halvt år. Projektet är en fortsättning på Vattenskydd 4K som genomfördes i västra Nyland och som slutade vid årsskiftet. Arbetet för att skydda insjövattendragen skyddar också Östersjön, eftersom största delen av kustvattnens belastning har sitt ursprung i vattendrag som flyter ut i havet.

Ankdammarnan kosteikko kesällä, jolloin vettä on vain vähän.

Ankdammarna våtmark i västra Nyland.

Åtgärderna som har planerats för projektet VALUTA har sitt ursprung i de centrala observationer som har gjorts i Vattenskydd 4K-projektet. Projektet lyfte fram ett starkt behov av åtgärder som fördröjer vattnet och utjämnar vattenmängder och flöden. En bakgrundsfaktor är klimatförändringen, som väntas öka förekomsten av störtregn. Därför är åtgärder som handlar om vattenhantering och bekämpning av erosion väldigt viktiga.

Projektet VALUTA leds av WWF Finland. I projektet görs samarbete med mark- och skogsägare, men även med exempelvis dikningssammanslutningar, kommuner, olika slags föreningar och miljömyndigheter.

Projektets totala budget är drygt 446 000 euro. Projektet finansieras av miljöministeriet och WWF. WWF:s finansieringsandel har möjliggjorts av en stordonation som WWF har fått av Lassi Leppinen Säätiö. Miljöministeriet har finansierat projektet med 50 procent från effektiveringsprogrammet för vattenskydd.

Miljöministeriets effektiveringsprogram för vattenskydd 2019–2023 är en stor insats på vattenskydd: målet är en god status för Östersjön och insjövattendragen. Med åtgärderna i programmet minskas jord- och skogsbrukets näringsbelastning i vattendragen, rengörs vrak från olja, iståndsätts vattendrag och minskas skadliga ämnen i dagvatten.

Olika sätt för att minska belastningen

Det finns problem som gäller vattenkontroll i såväl Ingå, Sjundeå som Ingarskila ås område, till exempel översvämningsbenägna åkrar och rasande åbrinkar. Med dessa metoder fördröjer vi näringsämnen och suspenderat material:

Multifunktionella våtmarker

Våtmarker som skapas i jord- och skogsbruksmiljöer kallas för multifunktionella våtmarker, då de främjar vattenskyddet och ökar den biologiska mångfalden. För det första renar våtmarker avrinningsvatten genom att fördröja jordpartiklar och näringsämnen. Dessutom jämnar de ut fluktuationerna i flödet. Våtmarker är livsmiljöer för många växt- och djurarter, så de ökar naturens mångfald. Bra ställen att grunda våtmarker på är till exempel åkrar som ständigt besväras av vatten.

I projektet iakttas åarnas avrinningsområden som helhet. Därmed försöker man även minska näringsbelastning och utjämna flödestoppar som kommer från dikade ekonomiskogar bland annat genom att bygga skogsvåtmarker.

Återställande av myrar

Genom att återställa myrar som dikats ut i onödan eller som inte längre används inom skogsbruket kan man få vattnet att stanna längre på avrinningsområdet och på så sätt minska det av flödestoppar orsakade urlakningen av näringsämnen och sediment till vattendragen nedströms. Återställande av myrar är också en metod som kan användas för anpassning till de regn på vintern som klimatförändringen orsakar.

Naturlig grundtorrläggning, återställande av älvfåror och översvämningsterrasser

Vid naturlig grundtorrläggning av åkrar byggs älvfåran i två nivåer. Den övre delen utvidgas till en översvämningsslätt och den nedre delen förblir en fåra för kontinuerligt flöde. Då stiger översvämningsvattnet till översvämningsslätten och gör att vattnet stiger långsammare upp på åkern. Detta tryggar vattnets strömning och dess kvalitet blir bättre.

Naturlig grundtorrläggning återställer dessutom de naturliga krökarna i fåran, fördröjer suspenderat material och näringsämnen bättre än en uträtad, kal fåra.

Erosionsskydd i fårorna

Jord som lossnar från älvbranter kan vara en betydande källa till sediment och näringsämnen i vattendrag. Genom att göra älvbranterna mindre branta kan man minska förekomsten av jordras ner i vattendragen. Erosionen av älvfåror kan också minskas genom att bygga trösklar i fårans botten. Dessa trösklar minskar vattnets strömningshastighet under stora flöden. Trösklarna i älvfårans botten håller kvar vatten i fåran även under torra tider, vilket minskar att jord från älvbranten rasar ner. Detta förbättrar vattenskyddet.

Gröndalsmossen våtmark i västra Nyland.

Andra viktiga metoder för vattenskydd

Mark- och skogsägare kan minska näringsbelastningen från sina gårdar eller skogar till exempel genom att göra marken bördigare, anlägga skyddszoner, hålla marken täckt av växtlighet året om och sköta om att mikro-organismerna i jorden mår bra.

Sköta om jordens bördighet

En gynnsam jordstruktur säkerställer god tillväxt av grödor och en effektiv användning av näringsämnen. Den hjälper också växterna att bättre klara av både torka och överflödig väta. Den luckra jordmånen lagrar vatten bra, men transporterar överskottet vidare. Jordmånens goda bördighet är också viktig inom vattenskyddet.

Jord- och skogsbrukets skyddszoner

Jord- och skogsbrukets skyddszoner är mycket viktiga medel för vattenskyddet. Skyddszonernas växtlighet binder näringsämnena och sedimentet som rinner från åkrarna och skogarna.  Skyddszoner borde användas speciellt på åkerområden där marklutningen överskrider tre procent.

Vegetationstäcke vintertid

Ett vegetationstäcke under vintertid minskar belastningen på vattendragen utanför växtsäsongen. Det är en av de mest betydande vattenskyddsåtgärderna, speciellt på lerjordar. Vegetationstäcket minskar erosionen, jordens struktur förbättras och näringsämnena stannar i marken istället för att sköljas ut i vattendragen.

Livskraftiga markorganismer

Livskraftiga markorganismer (maskar, daggmaskar, spindlar, skalbaggar osv.) förbättrar jordens struktur och dess vatten-, gas – och näringshushållning. Till exempel markens organiska ämnen, rotkraftig växtlighet samt jordmånens rätta pH, fuktighet och syrehalt är viktiga för välmående markorganismer.

Mark- eller skogsägare, ta kontakt!

Vi uppmuntrar alla som äger mark- och skogsområden och som är intresserade av vattenskydd att ta kontakt med oss och diskutera möjligheterna till vattenskyddsåtgärder i områdena kring Ingå, Ingaskila och Sjundeå åar.

Viivi Kaasonen, skyddexpert, tel. 050 471 9785, [email protected]

Projektets materialen och användbara länkar

Kolla projektets vattenkontrollbrochyr här.

Sinua saattaa kiinnostaa