WWF:s nya rapport: Populationerna av vilda ryggradsdjur fortsätter oroväckande att minska

WWF:s Living Planet-rapport visar naturens stora nödläge på jorden. Populationerna av vilda ryggradsdjur som granskades i rapporten har minskat med i genomsnitt 68 procent från år 1970.

WWF:s rapport Living Planet 2020 ger återigen ny information om utvecklingen av naturens mångfald och populationerna av vilda ryggradsdjur. Rapporten utgår ifrån Living Planet-indexet, som granskar 20 811 populationer av 4 392 arter av ryggradsdjur runtom i världen. Dessa populationer har minskat med i genomsnitt 68 procent mellan åren 19702016. Under observation finns däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur och fiskar.

”Rapportens resultat är ett tydligt bevis på naturens nödläge. När populationer minskar kontinuerligt och kraftigt, leder utvecklingen ofrånkomligt till att arter blir utrotningshotade och risken för utrotning ökar”, säger WWF Finlands generalsekreterare Liisa Rohweder.

Orsaken till de oroväckande nyheterna är människans verksamhet

Att vilda ryggradsdjurs populationer minskar beror på människans verksamhet. Speciellt markutnyttjande som förstör livsmiljöer och överkonsumtion av naturresurser hotar naturens mångfald. Även invasiva främmande arter, föroreningar och klimatförändring utgör stora risker.

”Vi har redan länge exploaterat naturen över dess bärkraft. Vi måste sluta överkonsumtionen, eftersom en mångfaldig natur ligger till grund för även oss människors välmående. Naturen ger oss bland annat mat, rent vatten och läkemedel”, säger Rohweder.

Resultaten av Living Planet-rapporten är ytterst aktuella just nu när coronapandemin har betonat sambandet mellan naturen och människors hälsa. Samma orsaker som försämrar naturens mångfald ökar risken för spridningen av nya sjukdomar som smittar från djur till människor. Dessa orsaker omfattar bland annat avskogning, minskning av vilddjurs livsrum och överkonsumtion av naturresurser.

Vi har ett stort behov av lösningar för att vända situationen. Enligt Living Planet-rapporten är ökning av skydd en väsentlig utväg: naturskyddsområden måste upprätthållas och ökas, och därtill bör livsmiljöer bearbetade av människor återupprättas. Vid sidan om skydd behövs övergripande förändring. Utan att vi minskar konsumtionen av naturresurser, utvecklar produktionssätt och speciellt reformerar matsystem kan naturen inte återställas och mångfalden inte förbättras.

”Politiskt beslutsfattande och verkställande gällande naturen och klimatet får inte längre skjutas upp. De är nödvändiga för vår hälsa, välmående och säkerhet. Till en början bör stater förbinda sig till det bindande skyddsmålet av 30 procent som fastställs i FN:s konvention om biologisk mångfald och som också är målet för EU:s biodiversitetsstrategi”, säger Rohweder.

”Därtill borde alla återhämtningsstrategier för coronakrisen främja naturens mångfald och begränsa ohållbar konsumtion av naturresurser”, fortsätter Rohweder.

För kännedom till journalister: Nedan finns mer information om Living Planet-rapporten och metoderna bakom den samt material för en eventuell faktalåda.

Vad är Living Planet-rapporten?

  • Vartannat år publicerar WWF Living Planet-rapporten vars resultat baserar sig på Living Planet-indexet. Indexet beskriver relativa förändringar i storleken av vilda ryggradsdjurs populationer eller bestånd mellan åren 1970 och 2016.
  • Målet för indexet är att föreställa med en siffra den allmänna trenden inom populationsstorleken av ryggradsdjur. Så kan man granska den allmänna utvecklingen av naturens mångfald.
  • Rapportens index år 2020 baserar sig på förändringar i 20 811 populationer av 4 392 arter av ryggradsdjur på olika håll runt jordklotet.
  • Vid räkningen av indexet har justerande betoningar gjorts geografiskt, enligt livsmiljön och artgruppen så att indexet ger en bättre beräkning av helhetssituationen. Utan betoningarna skulle vissa områden och artgrupper med mer källmaterial få en för stor vikt.
  • Indexet omfattar bara sådana stammar av ryggradsdjur som det finns tillräckligt bra observationsmaterial av. Indexet visar inte förändringar i populationer av till exempel insekter och andra ryggradslösa djur eller växter.
  • Indexet har sjunkit med 68 procent från 1970 till 2016. Indexets konfidensintervall är från -73 procent till -62 procent.

Ytterligare information

Liisa Rohweder
Pääsihteeri
Jari Luukkonen