Hankkeessa onnistuttiin kunnostamaan yli 300 hehtaaria perinneympäristöjä, kuten merenrantaniittyjä ja arvokkaita lehdesniittyjä Suomessa, Ruotsissa ja Virossa. Laidunnuksen piiriin saatiin kunnostetuista niityistä yli 270 hehtaaria, mikä takaa hienojen luontokohteiden säilymisen jatkossakin.

Hankkeen kokonaisbudjetti oli 1,6 miljoonaa euroa ja siihen osallistui useita yhteistyökumppaneita*. Hoidossa on hankkeen päätyttyä perinneympäristöjä 320 hehtaaria, joista Suomessa sijaitsee 110 hehtaaria. Kaikkia hankkeeseen valittuja kohteita uhkasi umpeenkasvu, ja ne olivat pikaisen ennallistamisen tarpeessa. Hankkeella taattiin perinneympäristöjen suotuisa suojelutaso ennallistamalla, hoitamalla ja suojelemalla perinneympäristöjä sekä niiden lajistoa. Lisäksi parannettiin yhteistyötä Suomen, Ruotsin ja Viron ympäristöjärjestöjen ja -viranomaisten välillä, edistettiin perinteisten hoitomenetelmien käyttöä ja kehitettiin uusia ratkaisumalleja perinneympäristöjen pitkäaikaista hoitoa varten. Kunnostettujen alueiden hoito turvataan jatkossa ennen kaikkea maatalouden erityistukien avulla.

“Kunnostukset ovat erinomainen osoitus maanomistajien ja luonnonsuojelijoiden yhteistyöstä. Kunnostuksissa on käytetty paljon paikallisia yrittäjiä, esimerkiksi hevosmetsuria Sipoon Hindsbyssä. Työtä hankkeessa tehtiin myös talkoovoimin: hankkeen 20 talkooleirille osallistui 500 vapaaehtoista useasta maasta, muun muassa Italiasta, Tanskasta, Ranskasta ja Belgiasta”, projektipäällikkö Mikko Tiira WWF:stä sanoo.

Kunnostustöissä otettiin erityisesti huomioon kunkin alueen arvokas perhoslajisto ja tehtiin laajoja perhosselvityksiä. Kohteilla esiintyy paljon harvinaisia ja uhanalaisia perhoslajeja – jopa muutama laji, jotka oli ennen hankkeen perhoskartoitusta luokiteltu hävinneiksi. Kohteiden perhoslajeja ovat muun pikkuapollo (Parnassius mnemosyne), ketosiilikäs (Hyphoraia aulica), hietapussikoi (Coleophora caelebipennella) ja hietamittari (Phibalapteryx virgata).

Tärkeä osa hanketta oli myös lisätä tietoa perinneympäristöistä. WWF muun muassa tuotti yhdessä WSOY:n kanssa Katso maalaismaisemaa -oppimateriaalin, joka kertoo suomalaisen maanviljelyksen kehittymisestä ja tulevaisuudesta, näkökulmana kestävä tulevaisuus ja luonnon monimuotoisuuden säilyttäminen.

Perinneympäristöt ovat erittäin runsaslajisia elinympäristöjä, jotka ovat syntyneet perinteisten maankäyttömuotojen myötä eivätkä säily ennallaan ilman säännöllistä hoitoa. Maatalouden tehostumisen takia niiden pinta-ala on huomattavasti vähentynyt. Niittyjen, ketojen ja hakamaiden kasvaessa umpeen myös niiden lajisto häviää.

Luonnon LIFE -rahoitusta jaetaan luontotyyppien ja lajien suojelun edistämiseen Natura 2000 -verkostoon sisällytetyillä tai ehdotetuilla alueilla. Rahoitusta voivat hakea EU-maiden yksityiset kansalaiset tai yhteisöt. Tukea voidaan myöntää myös eri maiden yhteishankkeille, joissa on mukana EU-jäsenyyttä hakevia maita.

Lisätietoja:
Projektipäällikkö Mikko Tiira, puh. (09) 7740 1054, gsm 040 707 6668, mikko.tiira@wwf.fi
Internet: www.wwf.fi/life

Lisätietoja Katso maalaismaisemaa -oppimateriaalista: www.wwf.fi/koulut/ymparistokasvatus_materiaalit.html

(*) Yhteistyökumppanit: Suomessa mm. useita yksityisiä maanomistajia, Metsähallitus, Suomen ympäristökeskus, Lounais-Suomen ja Uudenmaan ympäristökeskukset, Skärgårds miljöstiftelsen, Hangon kaupunki ja Yrkeshögskolan Sydväst, Ruotsissa mm. yksityisiä maanomistajia, Upplandsstiftelsen, Ruotsin WWF, Norrtäljen luonnonsuojelusäätiö, Tukholman saariston luonnonsuojelusäätiö sekä Tukholman ja Uppsalan lääninhallitukset ja Virossa Eestimaa Looduse Fond.

Liite tiedotteeseen: Luettelo “Niittyjen ennallistaminen ja hoito Suomessa, Ruotsissa ja Virossa” -hankkeen alueista

Suomi
Sipoo, Hindsby
Tammisaari, Getskär
Tammisaari, Gullö
Hanko, Tvärminnen kylän niityt
Hanko, Högholmen-Henriksberg
Hanko, Täkbuktenin lahti
Hanko, Tulliniemi
Parainen, Lenholmen (Granudde)
Korppoo, Åvensor (Kirmoudde)
Houtskär, Bjonholm
Houtskär, Ramsö
Houtskär, Ässkär
Iniö, Salmis
Iniö, Lehamn (Hallonnäs)

Ruotsi
Uppsala län, Ängskär-Bondskäret
Uppsala län, Kallriga
Uppsala län, Eriksdal-Lönnholmen
Uppsala län, Rävsten
Uppsala län, Fagerön
Stockholm län, Prästängen
Stocholm län, Riddersholm

Viro
Saaremaa, Viidumäe
Saaremaa, Tagamõisa

Det första av en finländsk miljöorganisation ledda LIFE-projektet har slutförts:
Över 300 hektar vårdbiotoper har räddats i Finland, Sverige och Estland

År 2001 fick WWF LIFE Nature-stöd av Europeiska unionen för det första av en finländsk miljöorganisation ledda LIFE-naturvårdsprojektet, som räddade historiska vårdbiotoper. Inom ramen för projektet lyckades man iståndsätta över 300 hektar vårdbiotoper, såsom t.ex. strandängar vid havet och värdefulla lövängar i Finland, Sverige och Estland. Av de iståndsatta ängarna kunde över 270 hektar tas i bruk som betesmark, vilket är en garanti för bevarandet av fina naturobjekt också i fortsättningen.

Den totala budgeten för projektet uppgick till 1,6 miljoner euro. I den deltog ett flertal samarbetspartner*. När projektet nu avslutats är 320 hektar vårdbiotoper under vård, av dem finns 110 hektar i Finland. Alla objekt som valts för projektet hotades av igenväxning och var i behov av snabb restaurering. Projektet garanterar vårdbiotoperna en gynnsam skyddsnivå genom restaurering och vård samt genom att skydda såväl dem som arterna på dem. Dessutom förbättrades samarbetet mellan miljöorganisationer och –myndigheter i Finland, Sverige och Estland, främjades användningen av traditionella vårdmetoder och utvecklades nya modeller för lösning av långsiktig vård av vårdbiotoper. Vården av de iståndsatta områdena tryggas i framtiden framförallt med hjälp av specialstöd till jordbruket.

“Iståndsättningarna är ett ypperligt exempel på samarbete mellan markägare och naturvårdare. Vid iståndsättningarna har många lokala företagare anlitats, t.ex. skogsarbetare med häst i Sibbo Hindsby. Mycket arbete utfördes också med talkofolk: i projektets 20 talkoläger deltog 500 frivilliga från flera länder, bl.a. från Italien, Danmark, Frankrike och Belgien”, berättar projektchef Mikko Tiira från WWF.

Vid restaureringsarbetet fäste man särskild uppmärksamhet vid värdefulla fjärilsarter i respektive område och gjorde omfattande utredningar om fjärilar. På objekten förekommer många sällsynta och hotade fjärilsarter – t.o.m. några arter som innan projektets kartläggning klassificerats som försvunna. Bland arter på objekten påträffas bl.a. mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne), gulfläckig igelkottsspinnare (Hyphoraia aulica), kilstreckad hedblomster –säckmal (Coleophora caelebipennella) och mellanmätare (Phibalapteryx virgata).

En viktig del av projektet var också insamlingen av ytterligare kunskaper om vårdbiotoper. WWF producerade bl.a. tillsammans med WSOY läromaterialet Katso maalaismaisemaa, som berättar om det finländska jordbrukets utveckling och framtid ur perspektivet hållbar framtid och bevarande av mångfalden i naturen.

Vårdbiotoperna är ytterst artrika livsmiljöer, som har uppkommit som en följd av de traditionella formerna av markanvändning och inte bevaras intakta utan regelbunden vård. Pga dagens intensiva jordbruk har arealen vårdbiotoper minskat drastiskt. När ängar, vallar och hagmarker växer igen försvinner också arterna.

LIFE Nature-finansiering beviljas för främjande av skyddet av naturtyper och arter på områden som ingår i eller föreslagits till nätet Natura 2000. Finansiering kan sökas av enskilda medborgare eller samfund i EU-länderna. Stöd kan också beviljas olika länders samprojekt, förutsatt att det bland de sökande länderna finns EU-medlemmar.

Ytterligare info:
Projektchef Mikko Tiira, tfn (09) 7740 1054, gsm 040 707 6668, mikko.tiira@wwf.fi
Internet: www.wwf.fi/life

Läromaterialet Katso maalaismaisemaa: www.wwf.fi/koulut/ymparistokasvatus_materiaalit.html

(*) Samarbetspartner: i Finland bl.a. flera privata markägare, Forststyrelsen, Finlands miljöcentral, Sydvästra Finlands och Nylands miljöcentraler, Skärgårdsmiljöstiftelsen, Hangö stad och Yrkeshögskolan Sydväst, i Sverige bl.a. privata skogsägare, Upplandsstiftelsen, WWF Sverige, Norrtälje naturvårdsfond, Skärgårdsstiftelsen i Stockholms skärgård samt Stockholms och Uppsala länsstyrelser och i Estland Eestimaa Looduse Fond.

Bilaga till pressmeddelandet: Förteckning över områden som omfattades av projektet “Iståndsättning och vård av ängsmarker i Finland, Sverige och Estland”

Finland
Sibbo, Hindsby
Ekenäs, Getskär
Ekenäs, Gullö
Hangö, ängarna i Tvärminne by
Hangö, Högholmen-Henriksberg
Hangö, Täktombukten
Hangö, Tulludden
Pargas, Lenholmen (Granudden)
Korpo, Åvensor (Kirmo udde)
Houtskär, Bjonholm
Houtskär, Ramsö
Houtskär, Ässkär
Iniö, Salmis
Iniö, Lehamn (Hallonnäs)

Sverige
Uppsala län, Ängskär-Bondskäret
Uppsala län, Kallriga
Uppsala län, Eriksdal-Lönnholmen
Uppsala län, Rävsten
Uppsala län, Fagerön
Stockholms län, Prästängen
Stockholms län, Riddersholm

Estland
Saaremaa, Viidumäe
Saaremaa, Tagamõisa