© Laura Rahka / WWF
Julkaistu

WWF: Metsälakiesityksessä vakavia puutteita

WWF Suomi on jättänyt eriävän mielipiteen esitykseen uudeksi metsälaiksi. Lakiesitys ei turvaa riittävästi suomalaisen metsäluonnon monimuotoisuutta ja uhanalaisten metsälajien säilymistä. 

WWF Suomi katsoo, että esityksessä uudeksi metsälaiksi on vakavia puutteita, jotka koskevat metsänkäsittelytapoja ja monimuotoisuutta turvaavia toimenpiteitä.

”Esityksessä ei ole läheskään riittävästi uusia konkreettisia metsäluonnon monimuotoisuutta turvaavia toimenpiteitä, vaikka tuoreimmat Suomen eliölajiston ja luontotyyppien uhanalaisuutta käsittelevät arviot osoittavat, että metsäluonnon tila on erittäin huolestuttava”, toteaa WWF Suomen pääsihteeri Liisa Rohweder.

”Vapaaehtoiset keinot metsäluonnon tilan parantamiseksi ovat toki jatkuvasti lisääntyneet ja ne ovat parantaneet jonkin verran metsien tilaa. Nyt uudistettavalla lailla on kuitenkin ratkaiseva vaikutus siihen, saadaanko luonnon monimuotoisuuden köyhtyminen pysäytettyä vuoteen 2020 mennessä. Tämä tavoite on kirjattu hallitusohjelmaan, eikä sitä voida jättää vain vapaaehtoisten toimenpiteiden varaan”, Rohweder painottaa.

Eriävän mielipiteen lakiesitykseen jättäneen WWF:n mukaan metsäluonnon monimuotoisuutta voitaisiin turvata monilla metsätaloudessa osin jo nyt käytössä olevilla keinoilla.

”Esityksestä jäi puuttumaan esittämämme vaatimus uudistushakkuiden yhteydessä metsään jätettävistä elävistä ja kuolleista puista, jotka ovat monimuotoisuudelle tärkeitä. Ehdotimme lakiin myös tiettyjä uhanalaisia luontotyyppejä, joissa metsänkäsittely olisi rajoitettua. Näitä ei kuitenkaan hyväksytty mukaan. Nykyisin metsätaloudessa huomioitavia erityisen tärkeitä elinympäristöjä ei tulisi laissa määritellä pienialaiseksi, sillä tarve on päinvastoin niiden pinta-alan suurentamiseen ”, sanoo WWF Suomen metsäasiantuntija Panu Kunttu.

WWF muistuttaa, että uhanalaisista lajeista metsälakiesityksessä on mainittu vain liito-orava. Muista lajeista ei ole lainkaan mainintaa, vaikka pääosin metsätalouden aiheuttamat metsäelinympäristön muutokset ovat syy lähes 700 metsälajin uhanalaisuudelle.

”Metsälaissa tulisi olla kirjaus uhanalaisten lajien tunnettujen elinpaikkojen turvaamisesta. Metsissä eläviä uhanalaisia lajeja on tällä hetkellä runsaat 800. Näiden lisäksi uhanalaisuuden kynnyksellä on lähes 780 metsälajia. Yli 100 lajia on metsistämme jo hävinnyt”, listaa Kunttu.

WWF katsoo myös muun muassa, että vesistöjen rantametsien leveydelle tulisi asettaa metrimäärät, joissa metsätaloustoimet olisivat rajoitettuja ja että hakkuita tulisi rajoittaa linnustollisesti arvokkailla kohteilla lintujen pesimäaikana.

Metsänkäsittelytapoihin liittyen WWF:n suuri huolenaihe on se, miten uudistamiskypsyysrajojen poistaminen vaikuttaa metsien käyttöön. Koska metsä on rajojen poistamisen jälkeen mahdollista uudistushakata minkä ikäisenä tai kokoisena tahansa, on olemassa riski, että Suomen metsät nuorentuvat entisestään. Näin yhä harvempi metsä saa kasvaa vanhaksi ja luontoarvoja paremmin ylläpitäväksi.

”Uudistamiskypsyysrajojen poistamisen seurauksista tulisi tehdä simulaatio ja arvio rajojen poistamisen vaikutuksista luonnon monimuotoisuuteen. Tämän tuloksen perusteella rajojen poistoa tulisi harkita uudelleen”, Panu Kunttu toteaa.

Lakiesitys lyhentäisi kaikista myyntihakkuista tehtävän metsänkäyttöilmoituksen vähimmäisjättöaikaa kahdesta viikosta yhteen viikkoon. Tämä voi uhata luontoarvojen säilymistä viranomaisten liian lyhyen käsittelyajan takia.

”Metsälain uudistaminen on nyt erittäin ajankohtaista ja tärkeää metsänomistajien arvojen muuttumisen, metsätalouden rakennemuutoksen ja erityisesti metsäluonnon monimuotoisuuden tilan takia. Laki asettaa metsien hoidolle ja käytölle vähimmäisvaatimukset, joiden perusteella metsätaloutta säädellään vuosiksi eteenpäin”, muistuttaa Liisa Rohweder.

Lisätietoja:

Metsäasiantuntija Panu Kunttu, WWF Suomi, 050 305 5086, panu.kunttu@wwf.fi

Pääsihteeri Liisa Rohweder, WWF Suomi, 040 840 7461, liisa.rohweder@wwf.fi

Lue WWF Suomen eriävä mielipide lakiesitykseen

***

WWF: Allvarliga brister i förslaget till skogslag

WWF Finland har lämnat in en avvikande åsikt om förslaget till ny skogslag. Enligt organisationen tryggar lagförslaget inte i tillräcklig utsträckning den finländska skogsnaturens mångfald och bevarandet av hotade skogsarter.

WWF Finland anser att förslaget till ny skogslag innehåller allvarliga brister som gäller metoderna för skogsbehandling och åtgärderna för att trygga mångfalden.

”Förslaget innehåller inte ens på långt när tillräckligt med nya konkreta åtgärder för att trygga skogsnaturens mångfald, trots att de senaste bedömningarna av utrotningshotet i fråga om organismerna och naturtyperna i Finland visar att skogsnaturens tillstånd är mycket oroväckande”, konstaterar WWF Finlands generalsekreterare Liisa Rohweder.

”Visserligen har de frivilliga metoderna för att förbättra skogsnaturens tillstånd fortlöpande ökat, och dessa har resulterat i att tillståndet i skogarna förbättrats något. Den aktuella lagreformen har ändå en avgörande inverkan på huruvida utarmningen av naturens mångfald kan stoppas före 2020. Detta mål har antecknats i regeringsprogrammet och kan inte bygga på enbart frivilliga åtgärder”, betonar Rohweder.

Enligt WWF som har lämnat in en avvikande åsikt om lagförslaget kunde skogsnaturens mångfald tryggas genom många metoder som redan delvis tillämpas inom skogsbruket.

”Vi har lagt fram ett krav på att levande och döda träd som är viktiga för mångfalden ska lämnas kvar i skogen i samband med förnyelseavverkning, men detta har inte beaktats i lagförslaget. Vi föreslog också att lagen skulle begränsa skogsbehandlingen i fråga om vissa hotade naturtyper. Dessa har ändå inte godkänts i lagförslaget. De särskilt viktiga livsmiljöer som idag bör beaktas i skogsbruket ska i denna lag inte definieras som av ringa storlek, tvärtom finns det ett behov av att förstora arealen av dessa”, säger skogsexpert Panu Kunttu vid WWF Finland.

WWF påpekar att av de hotade arterna tas endast flygekorren upp i förslaget till skogslag. Några andra arter nämns inte överhuvudtaget, trots att de förändringar i skogshabitatet som skogsbruket ger upphov till är orsaken till att närmare 700 skogsarter är hotade.

”Skogslagen borde innehålla en notering om att hotade arters kända habitat ska tryggas. Idag lever drygt 800 hotade arter i skogarna. Förutom dessa står närmare 780 skogsarter på tröskeln till utrotningshot. Mer än 100 arter har redan försvunnit från våra skogar”, räknar Kunttu upp.

WWF anser bland annat att man för strandskogarna vid vattendrag borde fastställa bredder inom vilka skogsbruksåtgärderna begränsas och inskränka avverkningen på ställen som med tanke på fågelbeståndet är värdefulla under fåglarnas häckningstid.

En faktor i anslutning till metoderna för skogsbehandling som väcker stor oro hos WWF är hur elimineringen av gränserna för förnyelsemogenheten påverkar användningen av skogarna. Efter att gränserna har eliminerats spelar det ingen roll hur gammal eller hur stor skogen är för att en förnyelseavverkning ska kunna företas, och därför finns det en risk för att de finländska skogarna ytterligare föryngras. Allt färre skogar får således växa så att de blir gamla och bättre kan bevara naturvärdena.

”Följderna av elimineringen av gränserna för förnyelsemogenheten bör simuleras och konsekvenserna av denna eliminering för naturens mångfald bedömas. Utifrån resultatet borde elimineringen av gränserna övervägas på nytt”, konstaterar Panu Kunttu.

Lagförslaget förkortar i fråga om samtliga försäljningsavverkningar tiden för inlämnande av anmälan om skogsanvändning från två veckor till en vecka. På grund av den alltför korta behandlingstiden kan detta utgöra ett hot mot bevarandet av naturvärdena.

”Reformen av skogslagen är nu mycket aktuell och viktig med tanke på förändringen i skogsägarnas värderingar, strukturförändringen i skogsbruket och i synnerhet tillståndet i skogsnaturens mångfald. Lagen ställer minimikrav på skogsvården och -användningen, och utifrån dessa regleras skogsbruket under flera år framöver", påminner Liisa Rohweder.

Mer information:

Skogsexpert Panu Kunttu, WWF Finland, 050 305 5086, panu.kunttu@wwf.fi

Generalsekreterare Liisa Rohweder, WWF Finland, 040 840 74 61, liisa.rohweder@wwf.fi

WWF Finlands avvikande åsikt (på finska)

Julkaistu 17.8.2012